Varför bygger vi fula och dåliga skolor?

Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 2, 2018. 

För hundra år sedan var Sverige ett fattigt land. Trots det byggde i stort sett varje stad skolor av mycket hög kvalitet. Skolan blev ett landmärke och en del av stadens identitet. Den sågs som en symbol för insikten om kunskapens betydelse för Sveriges framtid. Tyvärr är det inte så idag. Många av de skolor vi bygger idag har kvalitetsbrister, en relativt kort livslängd och en alldaglig och intetsägande arkitektur. Detta är förödande ur såväl ekonomiska som sociala aspekter.

På det tidiga 1900-talet var arkitektur och stadsbyggande ett sätt att förmedla utveckling och framtidstänkande. I de allra flesta städer uppfördes ett antal arkitektoniskt högklassiga byggnader av hög kvalitet; rådhuset, stadshotellet, regementet, järnvägsstationen, sjukhuset, postkontoret – och inte minst skolan. Sedan dess har våra städer genomgått stora fysiska förändringar, inte minst i form av omfattande saneringar och rivningar. Intressant att notera är dock att de allra flesta av dessa gamla ’paradbyggnader’ finns kvar än idag. Det finns flera förklarningar detta. En första är just den kvalitet med vilken de byggdes och som möjliggör flexibilitet. Många av dessa byggnader har fått helt eller delvis nya funktioner, exempelvis har regementet blivit science park, posthuset kontorshotell, och inom skolan bedrivs utbildning idag på ett helt annat sätt än när de sekelgamla skolorna byggdes, trots det kan de möta dagens krav på pedagogisk miljö. Jag tror att det finns utomordentligt få elever eller lärare i våra äldre skolor som skulle vilja byta till en av modernare snitt. Ett andra skäl till varför dessa byggnader överlevt handlar om byggandens symbolvärde. En byggnad har alltid ett signalvärde, positivt eller negativt. En massproducerad skola utan nämnvärda kvaliteter skickar ut en signal. En skola med hög kvalitet och god arkitektur skickar ut en helt annan. Naturligtvis vore det naivt att tror att skolans kunskapsinnehåll skulle lyfta enbart av det skäl att bygganden hade en högre kvalitet, men lika uppenbart är att skolans utformning skickar en viktig signal om byggandens funktion och vad man vill att den ska förmedla.

Skälet till varför vi idag inte bygger med samma kvalitet och arkitektoniska omsorg handlar om kortsiktigt spartänkande. Det är självklart att en skolbyggnad med hög kvalitet är dyrare att producera än en skolpaviljong. Men att tro att lägre byggkostnader är en vinst är att lura sig själv. I ett längre tidsperspektiv betalar sig kvaliteten.

Min slutsats är att det finns goda skäl att återerövra de ideal som styrde offentligt stadsbyggande för 100 år sedan. För dåtidens beslutsfattare var skola och utbildning viktiga prioriteter. Skolbyggnaden manifesterade kunskapens betydelse. God utbildning och kunskap sågs som Sveriges framtid. Det finns väl egentligen inget skäl att tänka annorlunda idag!

Göran Cars
Professor i samhällsplanering



Källa: Fastighetsnytt