Värdeskapande – på riktigt

Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 3, 2019.

För några år sedan var jag med och startade nätverket ‘värdeskapande stadsbyggnad´. Utgångspunkten var en kritik mot att mycket av det som byggs idag är av låg kvalitet. Arkitekturen är inte sällan fantasilös och lämnar mycket i övrigt önska. Närmiljön är ofta torftig och de allmänna platserna andefattigt utformade. Övertygelsen var att tillgängliga resurser kan användas på ett bättre sätt, som innebär att vi vinner kvaliteter och samtidigt får en mer tidseffektiv planeringsprocess.

Begreppet ’värdeskapande’ har under de senaste åren seglat upp som ett modeord i samhällsbyggandet. Och precis som med andra modeord som har en positiv klang har det kommit att brukas – och missbrukas – flitigt. När jag idag hör kollegor prata vitt och brett om värdeskapande har jag inte alltid lätt att förstå vad de menar. Ofta får jag höra att hög kvalitet, god arkitektur eller fantastiska miljökvaliteter är liktydigt med värdeskapande. Suck! Sådana kvaliteter är väl i och för sig bra, men de är inte per definition liktydiga med värdeskapande.

För att begreppet värdeskapande ska bli meningsfullt måste det relateras till kostnad. Att skissa på en fantastisk kvalitet till en kostnad som innebär att det saknas möjlighet att realisera projektet är inte värdeskapande. För mig är begreppet värdeskapande entydigt. Värdet av det som skapas måste överstiga kostnaden för det som skapas.

I praktiken finns det två sätt att skapa värde. Det första innebär att kostnaden för det som ska byggas reduceras. Ett visst krav eller en viss kvalitet kan många gånger åstadkommas på olika sätt och med olika tekniker. Genom ett nära samspel mellan byggare, tagare av byggnaden och arkitekt kan ändamålsenliga och kostnadseffektiva lösningar utvecklas. Denna nära samverkan kan också bidra till att minska risken för omtag och segdragna processer.

Värdeskapande kan också ske genom att medvetet öka byggkostnaden för att tillföra kvaliteter utöver vad som krävs för byggnadens tänkta funktion. Det kan handla om att tillföra arkitektoniska kvaliteter eller genom att prioritera exklusiva material. Detta sätt att skapa värde förutsätter dock en god kunskap om slutkundens preferenser och betalningsvilja. För det är först i den stund den som ska nyttja byggnaden bedömer att de kvaliteter som adderats är värda att betala för som värdeskapande uppstår.

Vad krävs då för att få till stånd värdeskapande processer? Nyckeln ligger i nytänkande former för samverkan. Initialt finns ofta skäl för en dialog med kommunen om vilka mål och ambitioner som lyfts fram för utveckling av det aktuella projektet och området i dess närhet. Men framför allt krävs en nära samverkan mellan byggare, tagare av byggnaden och arkitekt. För att realisera potentialer för värdeskapande måste ekonomin för projektet sättas i fokus. En kalkyl för byggkostnaden är en nödvändig startpunkt. Förtroende, transparens och öppna böcker måste vara självklara kännetecken på processen. Det handlar om att i varje skede av processen söka nytänkande lösningar som möter, och gärna förstärker, uppställda kvalitetsambitioner utan att äventyra projektets ekonomi och genomförande. Stadsutveckling är värdeskapande – när den görs rätt!

Göran Cars
Professor i samhällsbyggnad, KTH



Källa: Fastighetsnytt