Stockholms smartaste hus klara

Enkla, ytsnåla och klimatsmarta. Så beskrivs Stockholms första flerfamiljshus i Norra Djurgårdsstaden som genererar mer energi än de förbrukar. “Förutsättningarna har inte varit de bästa men vi har kämpat järnet för att nå målet”, säger Johan Thorstensson, projektansvarig på Incoord.  

Solceller, odlingslotter, sedumtak och lufttäta klimatskal. Stockholms två första bostadshus med plusenergi är fullproppade med innovativ spjutspetsteknik som ska uppmuntra boende till en hållbarare livsstil. Totalt handlar det om 43 hyreslägenheter, ettor till fyror, som förmedlas via Bostadsförmedlingen.

– Vi har framför allt koncentrerat oss på energisnålheten och att husen ska sticka ut gestaltningsmässigt, säger Torbjörn Kumlin, projektchef på Stockholmshem.

Bolaget vann marktävlingen 2014 och har tidigare erfarenhet av att bygga lågenergihus.

– Vi tyckte att det här lät som en spännande utmaning. I dag finns det ju bara några studentbostäder med plusenergi i Stockholm. 

Men det har inte varit helt lätt att få till de avancerade lösningarna, erkänner projektdeltagarna.

– Förutsättningarna har inte varit de bästa men vi har kämpat järnet för att nå energimålet på 17 kilowatt per kvadratmeter. Det har varit både frustrerande och lärorikt, säger Johan Thorstensson, projektansvarig på Incoord.

Vanligtvis ligger energiförbrukningskravet på 55 kilowatt per kvadratmeter för nyproduktion så det rör sig om en markant sänkning som varit svår att nå.

– Husen ligger i ett relativt skuggigt läge mellan höga hus så energikravet är extremt lågt om man tänker på ytbristen för solcellerna. Men vi lyckades till slut, genom att peta i detaljer och installera fler solceller än vanligt, vilket blev lite dyrare.

Det innebär att plusenergihusen nu har 730 kvadratmeter solceller på tak och väggar som genererar el för värme, varmvatten och el.

Hur mycket dyrare?
– Vi har inga exakta belopp.

Torbjörn Kumlin försäkrar i sin tur att produktionskostnaderna inte påverkar hyrorna som redan ligger ganska högt, på runt 17 000 kronor för en fyrarummare.

– Vi har löst det på annat sätt och ska nu suga åt oss erfarenheten av det här utvecklingsprojektet för att sänka kostnaderna nästa gång.

Stockholmshem kommer även att mäta energianvändningen i husen varje kvartal för att kunna göra eventuella justeringar.

Varför reagerade man inte på läget från början?
– Det måste du fråga exploateringskontoret om.

Så här svarar Martin Ottosson, kommunikationsstrateg, på exploateringskontoret.

– När vi utlyste tävlingen om markanvisningen så var det den aktuella tomten som var utgångspunkt och då fick byggaktörer utifrån de förutsättningarna ta fram förslag på lösningar som leder fram till ett plusenergihus.

En lösning på det svåra läget blev att placera solenergitaket i sydväst.

– Taknockarna har vridits för att ge rakt södervända takytor, optimerade för att fånga solenergi, säger arkitekten Morten Johansson på DinellJohansson.

Ottosson försäkrar att staden systematiskt följer upp ställda hållbarhetskrav på bland annat energianvändningen.

– Två år efter inflytt görs en uppföljning av plusenergihusen och självklart kommer vi att dra lärdomar ur detta intressanta projekt.

I Norra Djurgårdsstaden bedriver även Smart Energy City ett forskningsprogram med Fortum, KTH, ABB, Ellevio, Electrolux, Energimyndigheten och Ericsson, där 150 hushåll deltar.

– Tre byggherrar deltar i projektet några kvarter härifrån och tittar på energiförbrukningen utifrån de boendes perspektiv, som kan styra sin energianvändning via en display på väggen eller app i telefonen.

Teresa Ahola

Fakta om plusenergihusen

  • Inflyttning 1 och 16 juni.
  • Odlingslotter på gården och ekfat för egen odling på balkongen.
  • 3,6 cykelplatser per lägenhet. De finns på balkongen, gården och källaren.
  • P-normen är 0,5 med kravet att 20 procent av bilplatserna ska ha eluttag och resten förberedas för det.
  • Förberett för vindkraftverk.
  • Sedumtak.
  • Regnträdgård.
  • Vattenbesparande armaturer och dusch.
  • Tung stomme lagrar energi.
  • Spillvärmeväxlare förvärmer inkommande kallvatten.
  • Avfallskvarnar med separat avlopp till tank för effektivare produktion av biogas.
  • Vinklade tak mot söder för solceller.
  • Tätt klimatskal.
  • FTX ventilationsaggregat.
  • Dubbel skalfasad – “ytterplagg” på balkongen som kan tas av på sommaren och på under vintern.
  • Tilluftsdon i golv.
  • Konvektor värms från varvtalsstyrd värmepump som optimerar COP efter husets behov från energibrunnar och ACK-tankar.
  • Värme genereras av de boende.
  • Effektiva volymkåpor i kök med lågt ventilationsflöde.
  • Markpumpar cirkulerar vätskor i system med genomgående låga tryckfall.
  • Borrhålslager säsongslagrar energi från överskottsvärme från solcellernas växelriktare.

Källa: Stockholmshem



Källa: Fastighetsnytt