Skvalpvaluta – bättre än euron?

Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 2, 2019. I numret fokuserar vi på det stundande EU-valet och dess påverkan på samhällsbyggnadsbranschen.

Sverige, Danmark och Finland har valt tre olika valutastrategier efter EU-inträdet. För Sveriges del har den kraftigt försvagade kronan fått till följd att danska nettolöner är 30 procent högre än våra men samtidigt har ekonomin växt snabbare än Finland. Frågan är om den flexibilitet som en egen centralbank ger överväger fördelarna med en stabilare valuta.

Den svenska kronan har tappat mot dollarn sedan 2014 och mot euron har den försvagats mer eller mindre oavbrutet sedan sommaren 2012. Den främsta orsaken till detta är Riksbankens kamp för att höja inflationen, vilket fått till följd att reporäntan varit negativ sedan i början av 2015. Att räntan permanentats under nollstrecket de senaste åren gör att efterfrågan på kronor minskat.

– Tidigare var exportbolagen de naturliga köparna av kronor. Man hade exportintäkter i utländsk valuta som man ville ta hem till kronor. Nu har man sett ett ändrat beteende. Varför ska man ta hem pengar och betala pengar för att ha dem liggande på kontot när man istället kan låta pengarna ligga kvar på exempelvis ett dollarkonto?, frågar sig Richard Falkenhäll, senior valutastrateg SEB.

Den svaga valutan har hjälp till att hålla igång den svenska konjunkturen eftersom det är billigt att låna till exempelvis investeringar. Samtidigt leder det till en del negativa bieffekter såsom kraftigt stigande tillgångspriser, vilket riskerar att skapa bubblor i ekonomin.

Dessutom gör den ständiga försvagningen av valutan att vi relativt sett blir fattigare. I Danmark har en genomsnittlig löntagare 32 procent mer kvar i plånboken efter att skatten dragits. Även Finland har gått om oss lönemässigt på sistone.

Avigsidor med dansk modell
Finland gick med i eurosamarbetet 1999. Danmark har sedan samma år en fast växelkurs som är väldigt hårt knuten till euron. Den danska centralbanken har sett till att kursen aldrig avvikit mer än ett par ören från den stipulerade nivån på 7,46 kronor.

Problemet med Danmarks modell är att landets centralbank kan tvingas försvara kronkursen med hjälp av högre ränta vilket kan vara oönskat ur ett konjunkturperspektiv, enligt Stefan Mellin, senior makro- och valutaanalytiker Danske Bank.

– Detta är en nackdel med fasta växelkursregimer som Danmark har gentemot euron. Om det har varit spekulation att den danska kronan ska flytta utanför intervallet så har centralbanken behövt försvara det genom interventioner eller räntehöjningar. Och det har inte alltid kommit vid en optimal tidpunkt. Det har snarare förstärkt konjunktursvängningar än försvagat dem, säger han.

Går vi över till Finland är en nackdel att man halkat efter jämfört med Sverige som haft en god tillväxt under flera år. Finland gick in i en recession 2012 som varade till 2016. Under de två senaste åren har dock Finland, liksom Sverige, haft en tillväxt på över 2 procent.

– Jag tycker att svensk ekonomi, trots alla nackdelarna, har gynnats av en egen valuta. Finland har de senaste åren haft en ganska svag tillväxt. Jag tror att mycket av det hänger ihop med att man haft en stark valuta, kanske en för stark valuta för sin egen ekonomi.
Jag tror man hade kommit ur de problem man haft snabbare om man hade haft en valuta som anpassat sig efter det som händer i Finland och inte det som händer i Tyskland, säger Richard Falkenhäll.

Produktivitet kan bli lidande av svag valuta
Kronan tenderar att försvagas vid kriser, vilket har en stötdämpande effekt då det kan ge exportföretag en extra skjuts. Det är dock något som riskerar att urholka produktiviteten eftersom man kan får en ökad konkurrenskraft utan att lägga manken till. Därför kan det på sikt finnas fördelar med att ta sig igenom den typ av stålbad som Finland fått göra de senaste åren. Det är för övrigt något som Danmark lyckats väl med, enligt Per Tryding, vice vd för Sydsvenska handelskammaren.

– När du har fast valuta mot Tyskland får du inget gratis. Det fick ju danskarna erfara. De hade ju ett antal företag som hade det väldigt tufft, som Lego till exempel, men de klarade ju av det och nu är de starkare än någonsin, säger han.

Trots den stora löneskillnaden mot Sverige så är danskarnas köpkraft bara omkring 13 procent större eftersom det allmänna prisläget är högre där. Det optimala torde därför vara att jobba i Danmark och leva på den svenska sidan, där det allmänna prisläget är lägre.

Det är något som många verkar ha tagit fasta på. Av de som pendlar mellan länderna så bor 93 procent på den svenska sidan och jobbar i Danmark. Det är dock inte bara högre löner som lockar. Storstaden Köpenhamn erbjuder många arbetstillfällen samtidigt som den danska arbetsmarknadsmodellen gör det relativt lätt att få jobb.

Danskar styr svensk bomarknad
Öresundsbron gör dessutom att det ibland går snabbare att ta sig till vissa delar av Köpenhamn från den svenska sidan, än från en förort på fel sida av staden. Ovanstående fördelar har bidragit till att många danskar tagit steget över bron för att bo i Sverige och jobba i Danmark. De danska inslagen har enligt Per Tryding lett till en påverkan på svenska bopriser.

– Om du säljer en villa i Bunkeflo Strand så är det väldigt ofta danskar som budar. De har ju en dopad plånbok som du förstår. Man kan faktiskt se att Malmös villamarknad följer en annan priskurva än Sverige och det beror på att man har de här danskarna som är med och sätter priset, säger han.

Den svaga svenska kronan gör det även mer attraktivt att köpa upp svenska bolag. Det kan vara ett bidragande skäl till att utländska aktörer i allt högre utsträckning intresserat sig för den svenska fastighetsmarknaden de senaste åren. Ett exempel är tyska Vonovia som förra året lade ett bud på det börsnoterade svenska bostadsföretaget Victoria Park.

En fördel med euron som framhålls av Per Tryding är att en gemensam valuta ger en bättre förutsägbarhet, vilket gör det lättare att planera inför framtiden än om man har en valuta som skvalpar omkring okontrollerat. Det är något som särskilt skulle gynna de södra landskapen.

– För Öresundsregionen skulle det absolut finnas klara fördelar att ha en gemensam valuta. och även för Sverige men det skulle bli tydligare här. Fördelarna med en sådan modell blir visuella på ett helt annat sätt i Öresundsregionen än vad de blir i exempelvis Göteborg, säger han.

Sammantaget verkar kronan vara det bästa alternativet på kort sikt men på längre sikt kanske fördelarna med euron överväger. För Öresundsregionen, som även är förbunden med den danska ekonomin, skulle fördelarna med euron bli mer uttalade.

Oskar von Bahr



Källa: Fastighetsnytt