”Skolmiljön behöver se ut på annat sätt”

Skolan ses som det kanske viktigaste när vi tittar på var vi ska bo. Men när det enbart pratas bostäder hamnar dessa byggnader i skymundan. Samtidigt är frågan vad som blir skolans roll när världen digitaliseras.

Man kan fråga sig om det i digitaliseringens tidsålder om det kommer finnas skolor i framtiden? Det tror i alla fall Anna Marand, projektutvecklingschef på Hemsö.
– Människan är ju ett socialt djur och skolans uppgift är ju inte bara att lära ut. Man har en demokratisk fostran i sig att skapa bra medborgare och då är det väsentligt att man har en plats där man kan träffas, vänner att leka med och lära sig det sociala samspelet. Så skolan som plats tror vi definitivt kommer finnas.

Men det är inte säkert att skolorna ser ut på samma sätt och en aspekt är att lokalbehoven förändras över tiden.
– Vi bygger nu skolor som vi medvetet tänker ska kunna förändras från lågstadier till mellanstadier för att kunna tillgodose lokalbehoven, säger Anna Marand.

Vi blir allt digitalare, en värld som är en självklarhet för de flesta barn i dag. Madeleine Nordenknekt, studiochef och partner på Liljewall arkitekter tror dock inte att det blir hemskolning utan platsen är fortsatt viktig, hur vi lär ut kan däremot förändras.  Hon berättar att när skolan blev till för alla var syftet att barnen skulle komma bort från fabriksmiljöerna. Då blev det skolor med raka rader där en pekar och lär ut, något som man ser än i dag och då blir frågan vad det är vi ska lära oss i framtiden.
– Vi vet inte riktigt vad det är vi ska kunna i framtiden. Vi ser redan i dag att faktakunskapen inte är lika högt värderad som den var vid sekelskiftet. Det är snarare kreativa människor som klarar att ställas mot den här ovissheten och snabbt kan ställa om inför nya utmaningar och då behöver också skolmiljön se ut på ett annat sätt. För det är inte med de raka raderna vi får ett kritiskt tänkande utan vi behöver interagerande, säger Madeleine Nordenknekt.

Skolorna är också platser med stora utmaningar vad gäller mobbing och skadegörelse och andra brott vilket innebär att det kräver sin planering. Marika Johansson, kriminolog på Stiftelsen Tryggare Sverige, berättar att skolan är en av de vanligaste brottsplatserna för barn och unga. Det är viktigt med placeringen av skolan berättar hon inte minst i segregerade områden.
-Jag ser i dag att man försöker motverka detta genom att placera en skola mitt emellan ett etablerat område och ett socialt utsatt område men det finns en viss naivitet i detta i och med att vi har fritt skolval. Frågan är om skolan ska isoleras så att barn får besvärlig väg till skolan eller satsa på de områden vi har istället, säger Marika Johansson.

Mattias Fröjd



Källa: Fastighetsnytt