Reinfeldt: “Jag vill att Sverige ska bli tryggare”

Forna statsministern Fredrik Reinfeldt har sadlat om och närmat sig fastighetsbranschen. Nu är siktet inställt på att motverka brott och främja social hållbarhet – genom smart stadsplanering. För Fastighetsnytt berättar han om nya satsningen Affärs- och medborgarplats, AMP, och varför behovet finns.

Fredrik Reinfeldt, Sveriges statsminister under två mandatperioder 2006–2014, är ett relativt nytt ansikte i fastighetsbranschen, men kom i kontakt med frågorna under sin tid som ordförande för Trygghetskommissionen.

– Jag kom in mer på trygghetsbegreppet på den tiden och när man jobbar med det situationella så är man väldigt nära fastighetsbildningar och fastighetsanvändning, säger han till Fastighetsnytt.

Hans första intryck av branschen kan inte bli mycket bättre.

– Fastighetsbranschen ligger långt fram, måste jag säga. Många bolag är samhällsorienterade och engagerade, vill göra mer, utanför sina egna fastigheter och gör väldigt viktiga samhällsinsatser.

Men han ser större potential i branschens globala påverkan, särskilt när det gäller kunskapsspridning om hållbarhet.

– I FN:s hållbarhetsmål konstaterar man att den kvardröjande fattigdom som finns i världen är kopplat till städer som inte fungerar. Städer växer snabbt, men man kan bygga rätt eller väldigt fel.

Smarta lösningar en framtidsbransch

Med tanke på att svenska entreprenörer redan jobbar med förnybara energikällor, tekniska lösningar kring vattenrening, avfallshantering och hur man bygger ihop kollektivtrafiksystem för att skapa hållbara städer, så kan kunskapen spridas mer, menar Reinfeldt.

– Jag är helt övertygad att det här är framtidens växande exportmarknad. Jag tror att det huvudsakligen kan ske på kommersiell grund och genom utvecklingsbistånd av olika slag.

Sverige har enligt honom verklig potential att växa genom att göra städer i Asien och Afrika bättre.

– I många länder växer städer när människor tar för sig och gör olika saker. Jag tror att svenskt kunnande kan vara med och balansera detta. Inte utifrån en idé om att man ska styra världen, utan med en attityd om att vilja göra gott.

Reinfeldt vill däremot inte kommentera dagens inrikespolitik.

– Jag vill helt enkelt markera att jag har lämnat de frågorna. Jag har gått vidare.

Hur vill du att Sverige ska se ut om tio år?

– Jag vill inget mer än någon annan i den meningen att Sverige ska bli tryggare och bättre för alla och att vi har ett inkluderande samhälle som fungerar. Det svåra är inte att säga det, utan att göra det i praktiken. Se till att det verkligen händer.

Fredrik Reinfeldt engagerar sig delvis därför sedan tre månader tillbaka som ordförande i ett nystartat organ, Affärs- och medborgarplats (AMP). Bakom centrumet står försäkringsbranschen, handeln och fastighetsbranschen.

– Vi försöker göra just det genom att aktivera offentliga platser och hitta kommuner som vill arbeta med oss.

Visionen är att tillsammans med kommuner, fastighetsbolag, boende och andra intressenter göra offentliga ytor tryggare och trivsammare.

– Trygghet är förstås en subjektiv bedömning. Det är viktigt att skilja på säkerhet, det faktiska läget, och trygghet, människors upplevelse av säkerheten. Vi pratar ofta om trygghet genom subjektiva värderingar och påståenden, inte faktiska förhållanden.

Det måste man samtidigt ha respekt för, tillägger han.

– Vi fungerar så som människor. Vi kanske relaterar vår syn på en plats till när vi själva var där någon gång för tio år sedan, tolkar något på Facebook som allmängiltigt eller glömmer bort att en plats kan förändras klockan 22 på kvällen.

Det är mycket begärt att människor ska kunna veta allt om en plats och därför vill AMP säkerställa att det finns bättre kontroll, insatser och resurser för att göra en plats mer säker över större delen av dygnet och grunda för att platsen sedan upplevs som trygg.

– För att det subjektiva ska förskjutas så måste vi först jobba med den faktiska verkligheten.

Varför behövs ännu en trygghetssatsning?

– Vi har pratat med många som bedriver platssamverkan och det fungerar på sina håll, men vi vill testa med att gå ännu längre. Vi lyssnar även på de privata intressenterna.

Om de ska göra större investeringar i platsers omhändertagande, så måste de få ett större direkt inflytande och få vara med och utveckla platsen, förklarar Reinfeldt.

– Just nu råder det ett vakuum när det gäller det delade ansvaret för offentliga ytor i Sverige. Kommunerna bestämmer över offentliga ytor i Sverige. Men när de får frågor om varför det inte är tillräckligt tryggt i ett område så hänvisar de väldigt ofta till polisen och då får vi en diskussion om huruvida vi ska ha fler poliser.

AMP vill i stället uppmuntra kommunerna att arbeta på ett “mer modernt och nytt sätt” med privata aktörer.

– Det finns mycket mer som de kan göra för att påverka hur offentliga platser fungerar. Jag vill egentligen bara påminna kommunerna om att: “Ni har så mycket mer inflytande och makt än vad ni beskriver det som. Använd det tillsammans med privata intressen”.

Hur ska hårt pressade kommuner göra det?

– Ansvaret är inte helt klarlagt i lagstiftningen. Men i grunden har kommunpolitikerna ett medborgerligt ansvar över tryggheten och hur de offentliga rummen uppfattas. Jag hoppas att det blir en politisk fråga.

Trots att Fredrik Reinfeldt inte vill kommentera inrikespolitik så kan han inte låta bli att nämna att många partier faktiskt gick till val med att just utlova “tryggare kommuner och platser”.

– Då måste man uppfylla det löftet med ett innehåll.

Bjuda in olika aktörer

Fler behöver enligt honom lära sig “broken windows”-teorin för att förstå hur man skapar finare och tryggare platser, samt säkerställa att platsen signalerar ett ansvarstagande.

– För det gör inte många platser i dag. Att bejaka kommersiella drivkrafter betyder inte att man tar bort kontrollen från kommunerna. De har sitt ansvar och ska vara med.

Men de privata aktörerna tycker inte riktigt att det fungerar så i dag, utan upplever att samverkan handlar om att de bjuds in till offentliga aktörer, enligt Reinfeldt.

– Fine! Jag har respekt för att det är en bra lösning för många, men vi vill testa något som har fungerat i USA och syns i Storbritannien. Ta det här ett steg längre.

Han syftar på placemaking som används världen över för att aktivera en plats, inte minst genom att fråga medborgarna vad de tycker om en viss plats. Tycker de att torget är fint? Tryggt? Har den förändrats väldigt mycket på sistone?

– Många skulle nog säga att det inte händer någonting. Platsen hålls inte efter, domineras av skräniga ungdomsgäng och är oftast helt tom och ödslig. Men det behöver inte vara så.

AMP vill översätta placemaking och använda det i Sverige.

– I USA är man anpasslig, lyssnar in och förändrar efter hur medborgarna vill att det ska se ut. Man arbetar otroligt lokalt, nära, styrt av människorna själva, och det fungerar.

Vad är den största skillnaden mellan länderna?

– I USA finns lagstiftning till stöd för detta. De tvångstaxerar fastighetsägare per kvadratmeter för att finansiera insatser i offentliga ytor. Det kan vi inte göra i Sverige. Men vi kan bygga frivillighetsavtal.

I USA har man även en mer långtgående skötsel av platsen.

– Vi vill också röra oss i den riktningen. Vi tror att fler människor då kommer att söka sig dit och att upplevelsen blir tryggare. Kommunen ska vara med och utforma platsen, ta fram grönska och aktivera den med placemaking.

Just nu arbetar AMP som bäst med att bygga upp organisationen och rekrytera personal.

– Vi letar även efter ett par kommuner som vill delta i piloter, där vi kan testa AMP-modellen.

Ska testas på flera olika platser

Än så länge är det oklart exakt var piloterna hamnar.

– Vi testar där vi hittar en kommun som vill jobba med oss, så det kan vara över hela landet. Men det är självklart väldigt intressant att göra det i tillväxtområden. Nya investeringar, byggen och restaureringar innebär ju oftast att även offentliga ytor ses över.

Just nu verkar AMP inte minst i de områden där de fyra fastighetsbolagen som ingår i initiativet har sina bestånd.

– De har förstås störst möjlighet att påverka genom sitt bestånd, men tar ett större ansvar och vill vara med och utveckla AMP-metoden och det bakomliggande situationella tänkanden över hela landet.

I grunden samlar AMP in intressenter som finns runt platsen, oavsett om det handlar om boende, fastighetsägare, handlare eller andra näringsidkare.

– Vi är beredda att släppa in fler aktörer om de vill komma med i vår struktur.

Fakta om AMP

  • Centrumet har tillkommit med hjälp av näringslivsfinansiering från Svensk Försäkring, Svensk Handel och fyra fastighetsbolag; AMF Fastigheter, Atrium Ljungberg, Humlegården och Vasakronan – som investerat ett hemligt miljonbelopp på satsningen.
  • Bakgrunden till AMP är att Svensk Försäkring under 2017 tillsatte Trygghetskommissionen med uppgift att föreslå åtgärder för att minska småbrott och öka tryggheten i samhället.
  • Centrumet ska ge stöd och råd till lokala aktörer som vill bedriva AMP-arbete.
  • Har i uppgift att samla forskning och kunskap som finns nationellt och internationellt om långsiktiga samarbeten.
  • Utveckla metoder anpassade för svenska förhållanden.

Teresa Ahola



Källa: Fastighetsnytt