Öppnar varsel för mindre trassel?

Artikeln kommer också att publiceras i Fastighetsnytt nummer 3, 2019 som utkommer i veckan. I numret fokuserar vi på de orosmoln som just nu hänger över fastighetsbranschen på olika sätt.

Bristen på kompetens har de senaste åren varit den kanske allra största hämskon i jakten på nya bostäder. Arkitekterna har haft lägst arbetslöshet av alla, men med lågkonjunkturen runt hörnet har kontoren plötsligt börjat säga upp folk. Vad är det som håller på att hända?

De senaste åren har kompetensfrågan seglat upp som en av knäckfrågorna för att kunna växla upp bostadsbyggandet i den takt man önskat. Boverkets behovsanalys om totalt över 700 000 nya bostäder inom några år eldade på branschen och rekryteringskarusellen drog i gång inom kommuner, fastighetsbolag, byggbolag och inte minst arkitektkontor. Behovet visade sig ganska snabbt vara svårt att mätta.

Även om situationen framstod som akut först för ett par år sedan, grundlades bristen på kompetens inom bygg- och fastighetsbranschen delvis redan under fastighetskrisen på 90-talet. Många som utbildat sig inom området då, kom aldrig in i branschen och försvann in i andra yrken.

– Idag hade de tillhört de mer erfarna medarbetarna som det nu är stort behov av efter att den stora kullen av 40-talister gått i pension, säger Alexandra Hagen som är vd på White Arkitekter – ett av de kontor som varslat personal den senaste tiden.
Erik Stenberg jobbar till vardags med arkitektstudenter på KTH, och har bland annat forskat på miljonprogramsåren. Efter det enorma uppsvinget i byggtakt i slutet av 1960-talet sjönk takten snabbt – och många lämnade branschen. Detta gjorde att ett stort kunskapsglapp uppstod när man återigen ville växla upp.

Nu pratar många återigen om lågkonjunktur, och prognoserna över byggandet de kommande åren pekar stadigt nedåt.

Finns det risk att ett sådant mönster uppstår igen nu?
– Den uppbyggnad av kompetens som följt det ökade bostadsbyggandet är ännu inte överflödig men kan såklart bli det på sikt om det kvantitativa byggandet åker berg- och dalbana. Snarare anser jag att vi snabbt måste öka kompetens hos dem som redan är inne i byggsektorn med mer innovation och vision, samt hållbarhet och långsiktighet. Just nu bygger vi gårdagens bostäder för morgondagens samhälle, säger Erik Stenberg.

Överhettad situation
Den kår som ligger först i ledet, både när marknaden går upp och när den går ned, är arkitekterna.

– Det beror på att arkitekten ofta är den första konsulten när projekten startas upp, säger Alexandra Hagen. Arkitektkåren hade 2017 en överhettad situation där många arkitektkontor vittnade om brist på kompetens, fortsätter hon.

2017 var arbetslösheten bland arkitekter nere på 0,6 procent.

Enligt Ulrik Östling, förhandlingschef på branschorganisationen Sveriges Arkitekter, började marknaden för arkitektuppdrag i Stockholm vika så smått redan under hösten 2018.

– Anpassningen kommer efter en lång period av högkonjunktur år och en extrem överhettning de senaste 1-2 åren med brist på arkitekter. Anpassningen har huvudsakligen skett på bostadsprojekteringssidan och främst när det gäller dyrare bostadsrätter, säger han.

Enligt Alexandra Hagen beror Whites uppsägningar främst på två faktorer. Den första är tajming – att man färdigställt stora projekt, som inte ersatts av nya direkt. Den andra delen är byggandet av bostadsrätter som saktat in i både Stockholm och Göteborg. Hon menar samtidigt att det är “bra fart” på marknaden inom kommersiella fastigheter, hyresrätter, projekt kopplade till infrastruktur och skolbyggande.

– Arkitektkontor har kort framförhållning, vi ser ofta inte längre än nio månader till ett år fram i tiden i vår planering. Vi har inte fler neddragningar planerade nu, men vi följer marknaden noga för att se var den tar vägen, säger Alexandra Hagen.
En av de andra arkitektjättarna som varslat den senaste tiden är Tengbom.

– Bakgrunden till varslet är att ett par av våra större projekt tar slut, och vi märker en konjunktursvacka i Stockholmsregionen, säger bolagets vd Johanna Frelin.

Hon menar att det också är en effekt av ett segt valresultat, som enligt henne gjorde att beslut inte fattades under hösten.

– Även om vi inte är beroende av bostäder som affär, så är det alla kringfunktioner som också inte blir av när bostäder slutar byggas, säger Johanna Frelin, vd på Tengbom.

Hon säger att inte heller Tengbom har några planer på att skära ned ytterligare.

– Och eftersom det de senaste åren funnits ett underskott på arkitektkompetens tror jag att kåren kommer att stå sig bra. Arbetslösheten är ju väldigt liten, säger hon.

Ljus i den arkitektritade tunneln?
Även om det inte ligger högst på någons önskelista att säga upp folk, finns det kanske en och annan uppsida trots allt. För när trycket på arkitekter varit som högst har även sjukskrivningar och utbrändhet brett ut sig.

Alexandra Hagen anser att ett lägre tryck kan ge tid för eftertanke – en tid som saknats de senaste åren.

– Alla parter måste vässa sitt erbjudande för att vara relevanta på marknaden. Det blir viktigt att leverera kvalitet och inte bara volym. Det gagnar alla, säger hon.

Johanna Frelin är skeptisk.

– Jag kan inte se något bra med en konjunkturvändning egentligen. Däremot hoppas jag att branschen, tillsammans, kan ta fram boendekoncept som människor har råd att bo i – det tror jag det finns en stor marknad för. Så det skulle vara det positiva med en “bostadskris”, säger hon.

I Sveriges Byggindustriers senaste konjunkturprognos spås en tredjedel av marknaden för nyproducerade bostäder försvinna under 2019. Det återstår att se hur det påverkar arkitektkåren framåt.

Maria Nordlander



Källa: Fastighetsnytt