Nya krafttag för skärpta miljökrav

Artikeln kommer även att publiceras i Fastighetsnytt nummer 2, 2018 – som en del i ett större tema där vi fokuserar på den miljömässiga hållbarheten i branschen. 

IVL lanserar ett digitalt miljöberäkningsverktyg som hjälper marknaden att komma igång med sina krav om klimatdeklarationer. Även Boverket ska presentera ett lagförslag i juni som berör frågan. ”Det här är ett hett spår just nu”, säger Martin Erlandsson på IVL.

Riksdagen har bestämt att Sverige senast år 2045 ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären och samtliga sektorer, inklusive bygg- och fastighetssektorn, ska bidra till att uppfylla målet. Det är viktigt inte minst då byggsektorn 2015 stod för cirka 11 miljoner ton koldioxidutsläpp, vilket motsvarade 18 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Sektorn bidrar även till 9,3 miljoner ton koldioxidutsläpp globalt genom importvaror. Det skriver Boverket.

– Det här är ett hett spår just nu. För att lyckas nå klimatmålet behövs öppna program som ger entydiga svar och räknar lika för alla, vilket vi nu lanserat, säger Martin Erlandsson, miljöexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Han syftar på Byggsektorns miljöberäkningsverktyg som tagits fram tillsammans med E2B2 och bland annat har efterfrågats av Stockholms stad som är i full gång med att miljöcertifiera samtliga av sina större byggnader.

– Både Stockholms och Göteborgs stad ställer i sina upphandlingar krav om klimatdeklarationer, vilket gjorts i exempelvis Norra Djurgårdsstaden, Stockholm, säger Erlandsson.

Filformat framtagna av Smart Built Environment gör att klimatdeklarationen kan hanteras digitalt och redan vid ritbordsstadiet inför ett husbygge, för att sedan förbättra produkternas miljöprestanda under hela livscykeln. Linda Kjällén, certifieringschef på Sweden Green Building Council, SGBC, välkomnar det nya hjälpmedlet som bland annat kan användas vid certifiering i Miljöbyggnad. Hon är övertygad om att marknaden är mogen för nästa stora utmaning efter energieffektiviseringen, nämligen materialval.

– Medvetna val och dokumentation över vad som byggs in i våra hus är viktigt för att kunna spåra ämnen som framöver kan komma att klassas som miljöskadliga. Det finns stor utvecklingspotential när det gäller materialval.

Vissa brister i tillsynen
Men det går samtidigt inte att blunda för att allt fler bolag börjat lansera egna miljöcertifikat för att kunna marknadsföra sig själv som gröna i takt de skärpta miljökraven. Frågan är vem som granskar att bolagen verkligen håller vad de lovar?

– Det är beställaren i projektet som ansvarar för att kolla upp material och annat som påverkar totalen, säger Martin Erlandsson.

Kontrollerna görs alltså oftast internt och Erlandsson har upptäckt att devisen ”Den som ljuger mest vinner mest” är vanligt förekommande i branschen. Det visar sig också att fusk och slarv ofta upptäcks av ren slump, i samband med andra kontroller. Boverket har exempelvis publicerat rapporter som påvisar skillnader mellan beräknade och uppmätta värden om byggnaders energianvändning. SGBC har in sin tur stött på vissa oenigheter i samband med sina certifieringsgranskningar.

– Vi har vid några sådana tillfällen upptäckt att byggnader inte uppfyller myndighetskrav. Även om en miljöcertifiering då inte kan bli aktuell så kan husen ändå uppföras eller redan vara byggda, utan att uppfylla lagkrav, säger Linda Kjällén.

En orsak är att det till skillnad mot byggnaders energibehov saknas lagkrav och drivkrafter för klimatförbättringar i byggprocessen, enligt Martin Erlandsson. Men en förbättring blir att Boverket i juni åtminstone kommer att presentera ett lagförslag om klimatdeklarationer.

– Det kan dock dröja upp till två år innan reglerna träder i kraft. Fram till dess är det beställarna, certifieringssystemen och kommunernas krav som driver utvecklingen, säger han.

Politisk styrning efterfrågas
Martin Erlandsson tycker fortfarande att det saknas en tydlig politisk agenda, både på lokal och europeisk nivå, när det gäller klimatdeklarationer.

– EU har inte varit tydliga när det gäller frågan. Just nu är det upp till marknaden att sätta riktlinjer och eftersom bolagen gärna vill marknadsföra sig som unika ser kraven, produkterna och beräkningarna väldigt olika ut, säger han.

EU upplever dock också detta som ett problem och har därför tagit fram Levels, som presenterar några gemensamma riktlinjer för hur en miljödeklaration för en byggnad bör ser ut oavsett vilket land den görs i. Men huvudansvaret ligger kvar hos de lokala politikerna och marknaden i respektive land. Det nya miljöberäkningsverktyget och certifieringar är två stöd i det dagliga arbetet.

– Alla dagens miljömärkningar inom byggsektorn, förutom Svanens, ställer krav om klimatdeklarationer, även om ambitionsnivåerna skiljer sig åt, säger Martin Erlandsson.

För en utomstående kan det kännas något krångligt att ha många olika krav och certifieringar att välja mellan. Men SGBC ser konkurrensen som sund.

– Vi tror på att ha en palett att välja från. De olika certifieringarna driver varandra framåt och hjälper oss att bygga så hållbara hus, städer och stadsdelar som möjligt, säger Linda Kjällén.

Hon förklarar att utbudet behövs eftersom miljörelevanta behov och kriterier skiljer sig åt mellan olika byggnader och projekt. Internationella spelare vill jämföra sina portföljer globalt och svenska bolag lokalt. Men även hon säger att det är svårt att nå klimatmålen utan en tydlig politisk agenda.

– Politikerna behöver lyssna på marknaden. Vi vill även se lagar om certifieringar, lån och försäkringsvillkor, och skulle kunna åstadkomma ännu mer med hjälp av politisk styrning.

Teresa Ahola



Källa: Fastighetsnytt