Ny EU-dom bromskloss för bostadsbyggandet

Artikeln publiceras även i Fastighetsnytt nummer 2, 2019. I numret fokuserar vi på det stundande EU-valet och hur besluten i Bryssel på många olika sätt påverkar den svenska fastighetsbranschen.

En ny EU-dom riskerar att avsevärt förlänga handläggningstiderna på nya detaljplaner. “Det händer tyvärr hela tiden att bostadsbyggandet drabbas oavsiktligt när det kommer till EU-lagstiftning” säger Karl Törnmarck från SABO, som just nu jobbar intensivt med att stoppa konsekvenserna av domen.

Enligt ett nytt rättsfall i EU-domstolen måste alla detaljplaner som tas fram inom den Europeiska unionen anmälas till EU-kommissionen. De i sin tur uppskattar att man behöver ungefär 12 timmar i handläggningstid för varje detaljplan.

Bara i Tyskland finns cirka 11 000 kommuner. Varje kommun tar i genomsnitt fram 10 detaljplaner varje år. Detta innebär med andra ord många timmar i handläggningstid varje år.

– Redan idag har vi problem med att vi bygger alldeles för lite bostäder – allt som kan försvåra eller förlänga byggprocesser innebär ett problem, säger Karl Törnmarck, ansvarig för internationella frågor på allmännyttans branschorganisation SABO.

Låt oss ta det från början.

Allt börjar i den nederländska staden Appingedam. För att bevara en levande stadskärna ville kommunen motverka att butiker i centrum skulle flytta till mer perifera industriområden. I ett nyligen detaljplanelagt industriområde tillät man därför endast butiker som sålde skrymmande varor, exempelvis möbler och fordon.

En klädbutik accepterade inte kommunens beslut. Butiken menade att detaljplanen bröt mot EU:s så kallade tjänstedirektiv – som finns för att säkra etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster mellan medlemsländerna. Butiken valde därför att överklaga frågan till EU-domstolen.

EU-domstolen gick på butiksägarens linje.

Så hur påverkar den här domen svensk bostadsmarknad?

Kort och gott innebär domen att kommuner är anmälningspliktiga till EU-kommissionen för varje detaljplan.

Den så kallade anmälningsplikten gäller på många olika områden inom EU och innebär att EU:s medlemsländer måste anmäla nya förslag och regler till kommissionen. Syftet är att förebygga att nya, nationella, krav hindrar handeln på EU:s inre marknad.

Enligt svenska Kommerskollegium har anmälningsprocedurerna i allmänhet skapat en transparens som visat sig vara ett effektivt medel för att förebygga handelshinder.

I och med domen kring detaljplanen i Appingedam omfattas numera även detaljplaner av regelverket kring anmälningsplikt.

– Det är, för oss, väldigt förvånande. Detaljplaner är en kommunal kompetens, det är inte ens en nationell kompetens. Hur det kan bli en europeisk kompetens förstår vi inte riktigt. Det är en mycket fri tolkning från Europadomstolen, säger Karl Törnmarck.

Det stora problemet, enligt Törnmarck, är alltså konsekvenserna direktivet får för detaljplanernas handläggningstider. EU-kommissionen uppskattar att man behöver ungefär 12 timmar per detaljplan – vilket låter överkomligt. Men multiplicerar man de 12 timmarna med alla detaljplaner som tas fram inom unionen varje år blir det ganska många timmar.

– Ska alla kommuner i Europa meddela EU-kommissionen skapar vi en enorm administrativ börda, på svenskt håll, men också hos EU-kommissionen.

Karl Törnmarck. Foto: Sabo.

Vad händer nu och framåt?

I början av november skrev SABO:s vd Anders Nordstrand tillsammans med Fredrik Törnqvist, vd på Stångåstaden, Anders Lago, förbundsordförande på HSB och Riksbyggens vice vd Mårten Lilja ett öppet brev till Utrikesdepartementet och Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen. Brevet uppmanar EU:s institutioner att tydliggöra att detaljplaner inte ska omfattas av direktivet om anmälningsförfarande och att ett undantag ska införas.

Man skriver bland annat:

“Detaljplaneläggning är en kommunal kompetens och ska inte förväxlas med tjänster som kan köpas på EU:s inre marknad. Det faktum att detaljplaneläggning varken är en tjänst eller en EU-kompetens var anledningen till att EU:s beslutsfattare utelämnade detaljplaneläggning ur Tjänstedirektivets omfattning… vilket också bör gälla för Direktivet för anmälningsförfarande”.

Nu har det gått några månader sedan brevet skickades. Karl Törnmarck har varit i kontakt med ansvarig för frågan på Utrikesdepartementet.

– Hon säger att det finns ett undantag för detaljplaner på bordet, i ett utkast till en överenskommelse. Dock verkar det som att EU-kommissionen inte accepterar det i den version det är i nu.

Vad hoppas ni på nu?
– Vi hoppas nu på att de förhandlande parterna i EU hittar en lösning på att undanta detaljplanerna nu när man vet vilka risker det innebär. Det händer tyvärr hela tiden att bostadsbyggandet drabbas oavsiktligt när det kommer till EU-lagstiftning, kunskapen om hur vår bransch påverkas måste öka hos de som lagstiftar.

Nu sätter SABO och de andra sitt hopp till den svenska regeringen, och särskilt Tyskland, som är de som lagt ändringsförslaget.

– Och tyskarna har ju ganska stor makt och inflytande i rådet och i parlamentet. Så vi hoppas att det kommer att gå igenom.

Men förhandlingarna drar ut på tiden, och Törnmarck vet inte om det kommer att vara färdigt innan EU-valet i slutet av maj.

– Är det inte klart då kan det dröja ännu längre i och med att det förutsätter att de som förhandlar sitter kvar på sina poster. Det verkar bli en utdragen process det här.

Maria Nordlander



Källa: Fastighetsnytt