Lurar till sig miljarder med falskt id

Högtrycket i den svenska byggindustrin har lockat till sig mer utstuderad, organiserad brottslighet. Nu tar landstinget och branschen gemensamma tag mot kriminella nätverk. “Vi pratar om en svart verksamhet värd flera miljarder kronor”, säger ordförande för Byggnads.

Förra året fick Byggnads Region Stockholm–Gotland och Stockholms Byggmästarförening via Fair Play Bygg in 141 tips om misstänkt brottslighet i byggbranschen i Stockholms län, vilket är en ökning med cirka 25 procent jämfört med 2016, samtidigt som mörkertalet är stort.

– Just nu byggs det som aldrig förr, speciellt i Stockholm, och då dyker det upp bolag som inte har något på vår marknad att göra, säger Lars Holmström, ordförande för Byggnads Stockholm-Gotland.

Majoriteten av tipsen som kommit in, 60 procent, handlar om svartjobb. Rapporten visar dessutom att bolag som anlitat folk utan arbetstillstånd i Sverige ändå tilldelas nya byggkontrakt.

– Vi vill uppmärksamma fusket så att myndigheterna kan börja reglera marknaden.

Sveriges Byggindustrier tog år 2006 fram närvaroredovisningen ID06 för att främja sundare konkurrens och säkrare arbetsplatser i byggbranschen. Men det pågår fusk även med id-korten. Bolag som knappt betalat arbetsgivaravgifter har ändå hämtat ut hundratals ID06-kort, utan att det kontrollerats av Bolagsverket, enligt rapporten.

– De här bolagen är väldigt uppfinningsrika och låter flera personer använda samma id-kort. Korten säljs dessutom illegalt på ryska hemsidor. Korten måste bli säkrare och kontrollerna ute i verkligheten fler.

Falska id-kort används även för bolagsstyrelsemedlemmar.

– Det handlar om helt påhittade personer med påhittade personnummer, som överhuvudtaget inte finns, men påstås ansvara för byggena, säger Holmström.

För att stoppa fusket lanseras nya, uppdaterade ID06-kort inom ett halvår, och det återstår att se om de kriminella nätverken lyckas hitta nya kryphål även efter det.

Förra året upptäcktes svart arbetskraft och fusk med ID06 bland annat på Södertäljesjukhuset och Nya Karolinska. “Nu måste alla korten läggas på borden”, krävde då oppositionslandstingsrådet. Locum, landstingets fastighetsbolag, som bedriver projekt för minst 15 miljarder kronor de kommande åren, kallade därför in Skatteverket, Skanska, NCC och Peab till ett möte förra veckan.

– Vi diskuterade bland annat om att vi som beställare kan ställa tydligare krav, göra egna kontroller och bara tillåta två underentreprenörer, säger fastighets- och investeringslandstingsrådet Paul Lindquist (M) till Fastighetsnytt.

Har ni utökat era kontroller sedan i fjol?
– Ja, vi har varit och kontrollerat samtliga av våra byggen och har inte hittat några fler misstänkta fall.

Vad händer när svartjobb upptäcks?
– Det resulterar oftast i att huvudentreprenören säger upp avtalet med underentreprenören.

Lars Jonson, vice vd för Skanska Sverige, var också med på mötet. Han understryker dock att fusk redan kan förekomma i första ledet.

– Vi vet därför inte om det är rätt eller fel att begränsa antalet led. Vi är nämligen för öppen rörlighet inom EU och tror att begränsningen kan minska konkurrensen.

Han tycker snarare att det krävs bättre samverkan mellan beställare, huvudentreprenörer, Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Skatteverket och andra myndigheter för att upptäcka brott i ett tidigare stadium. Något som bland annat dagens sekretessregler sätter stopp för, då myndigheterna inte får samköra register med varandra.

– För oss kan det ta ett till två år att upptäcka fusk på grund av de här långa informationstiderna. Skatteverket behöver också få snabbare besked, inte minst om bolagsstarter.

Det behövs ny, uppdaterad lagstiftning för att processen ska fungera bättre, enligt Lars Jonson. Regeringen har redan börjat titta på en del lösningar och inför bland annat från juli arbetsgivardeklaration på individnivå. Man vill även från augusti införa kraftfullare lagstiftning rörande entreprenörsansvaret. Förslaget innebär att en arbetstagare som inte får lön ska få betalt av huvudentreprenören, som därefter kan begära ersättning från underleverantören.

– Men en sådan lagstiftning är inte helt enkel att få till. Vem ska betala skatten? I Norge betalar exempelvis huvudentreprenören in en del av skatterna, men det förekommer ändå svart arbetskraft.

Det vore bättre att ge myndigheter större mandat och fler resurser för att kunna göra granskningar och kontroller, enligt Jonson.

– De kan sedan guida och meddela oss om något ser skumt ut. Det här handlar om utstuderad, organiserad brottslighet på en helt ny nivå, som kräver större insatser, säger han.

Lars Holmström på Byggnads instämmer att kriminaliteten blivit ett “enormt problem”.

– Vi har bara skrapat lite på ytan.

Hur stora belopp rör det sig om?
– Det är svårt att veta eftersom inget redovisas. Men vi pratar om en svart verksamhet värd flera miljarder kronor.

Av de 141 upplysningar som kom in till Fair Play Bygg förra året överlämnades 55 fall om misstänkt brottslighet till olika myndigheter, medan bara en bråkdel resulterade i rättsfall.

– Vi borde kunna bedriva fler rättsfall, men det är en resursfråga för politikerna att lösa.

Teresa Ahola



Källa: Fastighetsnytt