Hermansson: “Ojämlikhet föder social oro”

Göteborg står inför en massiv expansion och regionens ödesfråga är att skapa en jämlik stad. ”De som har det sämst måste ändå ha det skapligt och där är vi inte ännu”, säger Ann-Sofie Hermansson (S), kommunstyrelsens ordförande.

Göteborg bygger mer än vad man gjort på fyrtio år, men det är fortfarande otillräckligt om man tittar på bostadsbristen och trångboddheten i staden. Planen är att senast år 2035 ha byggt ett nytt Halmstad när det gäller antalet nya bostäder.

– För att vara självkritisk har vi byggt alldeles för lite och nu händer allt på en gång. Vi investerar mer än någonsin och för vår del handlar det om att lösa produktionskapaciteten, säger Ann-Sofie Hermansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Göteborg till Fastighetsnytt.

Just nu klarar staden inte av att öka byggtakten ännu mer på grund av kompetensbristen i byggbranschen och stadsmässig förtätning. Politikerna lägger däremot i högsta växeln när det gäller att tackla sociala frågor. Här finns det gott om förbättringspotential inte minst när det gäller att tänka in sociala sammanhang redan vid byggstadiet, enligt Hermansson, då Göteborg, likt många andra storstäder, är en otroligt segregerad stad.

– Ojämlikhet föder social oro och kriminalitet. Här måste näringslivet, akademin och det offentlig kroka arm med varandra. Regionens ödesfråga är att skapa en jämlik stad. Vi behöver även bli tuffare på att motverka all typ av extremism.

Byggbranschen spelar stor roll när det gäller att skapa mer inkluderande stadsdelar, men fler behöver blicka utanför tullarna.

– Vi vill se fler byggkranar i ytterstaden och förorterna för att skapa jämlikhet i staden. De som har det sämst måste ändå ha det skapligt och där är vi inte ännu.

Kommunens allmännyttiga bostadsbolag har en väldigt stark position i staden och fokuserar inte minst på att ta fram billiga hyresrätter.

– Det är inte lätt, men vi har ändå lite egna muskler för att bygga bostäder i våra sju utsatta områden, som behöver lyftas. Det här är lite folkhemmet 2.o. Vi är där nu och ser olikheter i staden, men kan samtidigt inte lösa dagens problem med 70-talets politik.

Ann-Sofie Hermansson tror snarare att man skapar ett rättvisare samhälle genom att analysera mer övergripande, strukturella skeenden. Men det kräver samtidigt partiöverskridande samarbeten.

– Jag är öppen för sådana samtal. Vi behöver samsas kring de större visionerna snarare än att fastna i detaljfrågor om skatter, subventioner och annat. Det var länge sedan något parti hade bredare reformer.

Förutom blandade och inkluderande stadsdelar behövs även en väl utbyggd kollektivtrafik.

– Själv bor jag på Eriksberg, ganska nära Vårväderstorget. Två helt olika sociala stadsdelar, som ligger nära varandra men saknar kollektivtrafikförbindelser. Där kan vi göra mycket. Vi behöver tänka nytt.

Det kan man knappast beskylla staden för att inte göra, åtminstone med tanke på att Göteborg är först ut i Sverige med att integrera en linbana i den ordinarie kollektivtrafiken. Tanken på linbanan över Göta älv, mellan Haga och Lindholmen, väcktes som ett medborgarförslag inför Göteborgs 400-årsjubileum.

– Det är jättehäftigt, även om det raljeras en hel del om att det där blir ett skrytprojekt. Men vi har en tydlig plan och vill inte drabbas av trafikinfarkter likt många andra städer i landet.

Hon nämner till slut att medborgarnas starka inflytande kan få både innovativa och hämmande effekter på stadsplaneringen. Många i Göteborg protesterade exempelvis mot Tingstadstunneln, när den skulle byggas.

– Men nu är de flesta ändå nöjda och likadant blir det nog med Västlänken, så egentligen är det bara att sätta spaden i marken och börja bygga. Det är oftast kritiken som hörs mest och då folk lätt protester mot stora byggen kanske vissa beslut borde fattas på en nationell nivå i riksdagen.

Hermansson avslutar med att byggkranar hör ihop med en utvecklingsregion.

– Man ska vara glad för att befinna sig här, mitt i allt byggstök. Det går inte fort och är ingen enkel resa, men är inte omöjligt. Vi ska klara av det här ekologiskt, ekonomiskt och socialt.

Teresa Ahola



Källa: Fastighetsnytt