Dags för omtvistade snabbtåg

Ostlänken är ett av de mest omdiskuterade projekten i modern tid, men efter att tidplanen reviderats ska de börja rulla först om 16 år, under 2035. Kommer man att nå den vitalisering av regionen man hoppas på? Projektet diskuterades under den första upplagan av Business Arena i Norrköping.

Infrastrukturprojekt i Sverige har ofta långa ledtider och komplicerade processer, så även Ostlänken som började diskuteras redan i början av 1990-talet.

– Det här är ett gigantiskt projekt som är en del i ett stort pussel där vi ska utveckla en funktionell region, i samklang med bostäder, utbildning, sjukvård med mera, säger Einar Schuch, regionchef på Trafikverket i Öst.

Han jämför infrastrukturen med kroppens blodomlopp – där det finns allt från aorta till kapillärer.

– Felar det någonstans felar hela systemet. Många parter måste därför samverka i detta.

Ostlänken ingår i den nationella transportplanen som totalt omfattar 700 miljarder. 54 av dem är öronmärkta för ostlänken.

“Battle for space”
Genom åren har man diskuterat var tågen på sträckningen Järna – Linköping ska stanna, hur snabbt tågen ska gå, när det ska byggas och vad som ska byggas i samband med projektet.

– Infrastruktur tar ofta plats och man vill bygga annat också. Den ska finnas och fungera men helst inte synas – det är ett ständigt “battle for space”, säger Einar Schuch.

Nu pekar ändå det mesta på att projektet blir av – och tågen ska gå i 250 kilometer i timmen. Förutom att arbeta med en översyn, markundersökningar och mycket annat är Trafikverket just nu upptagna med att utforma en ny huvudtidplan för projektet, som ska presenteras i april i år.

När Ostlänken väl är på plats kommer den att påverka rörelseströmmarna inom regionen och till Stockholm.

Andreas Capilla, regionutvecklingsdirektör på region Östergötland tror att länken kommer att leda till en mer integrerad region. Samtidigt tror han att det måste skapas en gemensam målbild för att nå dit.

– För att nå dit behöver vi kunskap och förståelse. Vad innebär investeringen för oss, för mina barn, för andra? Åren fram till 2035 kommer rusa oss förbi – då är det viktigt att vi inte står där och tänker herregud, vad var det som hände?

Johanna Palmér, vd på Östsvenska Handelskammaren håller med och säger att det skulle skapa större sannolikhet att nå dit man vill.

– Jag gillar liknelsen vid ett blodomlopp – men vi kom aldrig till hjärnan. Lika mycket som pendlingsströmmarna förändras tror jag nämligen att vi människor kommer att förändras. Om vi överhuvudtaget behöver åka till ett arbete om 15 år, då kommer ostlänken att öppna upp regionen enormt.

Osäkra investerare
En stor del i Ostlänksprojektet är också allt det som ska byggas runtomkring spåren och stationerna.

– Vi planerar för en väldigt tät stad runt stationen med både kontor och bostäder. Samma sak i Linköping. Tidsmässigt är det då samma stad. Inom timmen från Stockholm blir vi en urstark region. Men vi kan inte börja bygga runt stationen än, för vi vet inte exakt var ostlänken ska ligga, säger Hans Revenhorn, samhällsbyggnadsdirektör på Norrköpings kommun.

Just osäkerheten kring projektet har än så länge skapat en investeringsovilja enligt Slättös vd Johan Karlsson.

– Det finns stora möjligheter som vi ser med det här projektet. Men ur ett investerarperspektiv är man inte så förtjust i osäkerhet vad gäller tidplan med mera. Det går inte att få i sin helhet i det här stora och komplexa projektet, men lite mer vore bra.

Maria Nordlander



Källa: Fastighetsnytt