Branschens utsläpp ökar

Boverket har släppt siffror för bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan. Statistiken är nedslående – den negativa miljöpåverkan från branscherna ökar. “Om inte branschen lyckas få ner utsläppen på egen hand krävs åtgärder från staten,” säger Kristina Einarsson på Boverket.

I cirka tio års tid har Boverket följt bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan. De redovisar miljöpåverkan inom sju områden: växthusgaser, kväveoxider, partiklar, energianvändning, hälsofarliga kemikalier, miljöfarliga kemikalier och avfall. Boverket har döpt de sju områdena till miljöindikatorer.

Boverkets färska siffror visar en trend med ökade utsläpp för flertalet av de sju miljöindikatorerna, jämfört med året innan. Även en jämförelse flera år bakåt i tiden är nedslående och visar överlag på stigande eller stillastående utsläppsnivåer. Kristina Einarsson på Boverket har ansvar för arbetet med miljöindikatorerna.

– Tittar man på utvecklingen sedan 2008 så är det framförallt energianvändningen och användningen av miljöfarliga kemikalier som ökar. Där går utvecklingen åt fel håll, säger hon.

Även bygg- och fastighetssektorns utsläpp av växthusgaser oroar. Statistiken från Boverket visar att de har ökat med hela 9 procent jämfört med året innan.

– Sverige har ett klimatmål som är noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045. Ska vi nå målet så står den här sektorn inför stora utmaningar. Det kräver omfattande åtgärder, framförallt för att minska utsläpp från cementanvändningen och för att effektivisera uppvärmningen av fastigheter, säger Kristina Einarsson.

Från myndighetshåll ligger flera förslag som ska styra mot en miljövänligare bygg- och fastighetssektor i pipeline. Ett exempel är Boverkets lagförslag om ett dokumentationssystem för byggprodukter i syfte att främja cirkulär ekonomi. Ett annat är lagförslaget om klimatdeklaration av byggnader som Boverket lämnade till regeringen i juni 2018.

– I lagförslagets nuvarande form finns inga kravnivåer kopplade till klimatdeklarationen, men det är en bra grund om man vill införa det i ett andra steg, säger Kristina Einarsson.

Hon menar att det är den typen av styrmedel som krävs för att uppnå en förändring.

– Tittar man på remissvaren så ser man att även branschen är positiv till att införa den här typen av lagar. Det finns kompetens och kunskap i branschen, och de som sitter på den kompetensen efterfrågar en lagstiftning, säger hon.

Även Johan Nuder, koordinator på Informationscentrum för hållbart byggande, ICHB, tycker siffrorna oroar.

– Det är inte bra siffror. Framförallt tycker jag att vi behöver uppmärksamma avfallet, energianvändningen och utsläppen av växthusgaser som bygg- och fastighetssektorn ger upphov till, eftersom det är en betydande andel av Sveriges totala utsläpp, säger han.

Sektorn står för 21 procent, 37 procent och 31 procent av de inhemska utsläppen av växthusgaser, energianvändning respektive avfall. Utsläppen har dessutom ökat jämfört med föregående år för de tre miljöindikatorerna.

Det finns delvis en logisk förklaring till att miljöindikatorerna visar på ökade utsläpp – byggandet i Sverige har ökat. Men det gör inte siffrorna mindre oroväckande enligt Johan Nuder.

– Det finns ingen sådan ekvation, att det är okej att släppa ut mer för att vi bygger mer. Tvärtom sätter det ännu större press på branschen. Om vi ska nå de nationella mål som finns så måste vi minska utsläppen samtidigt som vi bygger mer, säger han.

Johan Nuder hoppas att Boverkets statistik ska fungera som en väckarklocka för hela branschen.
– Det här borde uppfattas alarmerande av branschen. Siffrorna visar tydligt att vi som sektor har väldigt svårt att ställa om. Det finns inarbetade processer som måste ändras, vi måste få in nya material i branschen, och det går trögt, säger Johan Nuder.

Samtidigt menar han att kunskapen och tekniken som krävs finns, den når bara inte ut till rätt personer. Det branschgemensamma arbetet med Färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor 2045 tror han är ett steg i rätt riktning, men han önskar sig också en folkbildningskampanj som lyfter sambandet mellan byggande och miljöpåverkan.

– Arbetet med Färdplan är bra, men där är det bara de stora drakarna som är med. Samtidigt har 87 procent av alla byggföretag fem eller färre anställda. På fastighetssidan är situationen liknande med 75 procent av beståndet i villor, bostadsrättsföreningar eller privata hyresvärdar, där de som fattar beslut ofta är lekmän, säger han.

Därför tror Johan Nuder att den verkliga omställningen kommer först när gemene man är medveten om sambandet mellan byggverksamhet och miljöpåverkan, och när den medvetenheten har “trillat ner i magen” som han uttrycker det. Både hos privatpersonen som överväger en köksrenovering, hos hantverkaren som ska välja ett konstruktionslim i bygghandeln och hos tjänstemannen på det stora byggföretaget.

Elin Bennewitz



Källa: Fastighetsnytt