Arkitektbrist påverkar branschen i alla led

Foto: Wikimedia.

Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 1, 2017. I numret fokuserar vi bland annat på rekryteringsfrågan som blivit en av de viktigaste i fastighetsbranschen. 

I ett Sverige där byggandet tagit fart finns en roll som behövs i varje projekt: arkitekter. Branschen med rekordlåg arbetslöshet måste varje vecka säga nej till jobb då det inte finns tillräckligt många arkitekter – en ”vansinnigt akut” situation.

Arbetslöshet på 0,5 procent. Den lägsta bland alla branscher i ett land där den generella arbetslösheten ligger på 6,9 procent. Siffran hör hemma i arkitektkåren, som i takt med att bostadsbyggandet ökat fått mer och mer att göra.

– Vi har haft låg arbetslöshet väldigt länge, parallellt med att vi inte fått fler utbildningsplatser utan tvärtom. Väldigt många kontor tackade nej till jobb redan i våras. En del kontor tackade nej varje vecka för att det inte finns tillräcklig arbetskraft, säger Charlotta Holm Hildebrand, branschchef på fack och branschorganisationen Sveriges Arkitekter.

Charlotta Holm Hildebrand_foto_sveriges arkitekter

Charlotta Holm Hildebrand. Foto: Sveriges Arkitekter.

Arkitektbranschen är relativt liten, med en total omsättning på 8,3 miljarder kronor. Samtidigt har branschen stor betydelse och är inblandad i det mesta som har med samhällsbyggnad att göra. De påverkar därmed andra värden väldigt mycket, när fastigheter står för cirka 50 procent av den samlade nationalförmögenheten.

– Känslan är allmänt att det är mycket att göra, med det är också en väldigt ansvarstagande kår. De flesta jobbar tills det blir klart och jobbar för att det ska bli bra. Det vi ser är en ökande andel utbrändhet på individnivå vilket skapar en dålig spiral och knappast gör det mindre stressigt för deras kollegor, säger Charlotta Holm Hildebrand.

Hur påverkar det själva arkitekturen? Hinner man rita tillräckligt bra?
– I det här läget handlar det om att ändå ge projekten tid och eftertanke, och att jobba smart. Man måste ge tid för reflektion så att vi får hållbara strukturer och inte bara bygger snabbt och skapar problem längre fram.

Kommuner blir lidande
Förutom att arkitekterna själva upplever en ökande utbrändhet, och att de måste tacka nej till projekt i tid och otid, skapar bristen även problem för kommun och stat. Det offentliga har länge haft svårt att rekrytera arkitekter, då det länge funnits en strömning mot den privata sidan.

citat charlotta holm hildebrand

– Det finns ett enormt behov av att höja den kommunala kompetensen – åderlåtningen har pågått i 20 år vilket gör att kommunen som kravställare blir allt svagare. Det är en otroligt viktig roll i hela bygg­processen om man ska få långsiktigt hållbara samhällen med goda strukturer. I och med att många lockas till den privata sidan, som fortfarande anses mer attraktiv, blir läget nu vansinnigt akut, säger Charlotta Holm Hildebrand.

Enligt plan- och bygglagen ska varje kommun ha tillgång till en arkitekt.

– Det är väldigt svårt att rekrytera till en bygglovsavdelning idag. Vi vet att vi har kommuner som bryter mot lagen genom att inte ha tillgång till en arkitekt. Det leder till att vi riskerar att bygga bort oss, om det inte finns hög kompetens på kommunen.

Holm Hildebrand menar att bristen på arkitekter i kommunerna ställer till det, exempelvis när det gäller relationen mellan miljöbalken och plan- och bygglagen.

– Miljöbalken är en kravställande regelbank, och PBL en avvägande lag. Det gör att du får konflikter i projekten som gör att det tar längre tid för handläggarna att klara av de där avvägningarna. Har du då inte tillräcklig kompetens på kommunen så att handläggaren kan göra dem, tar det längre tid och man gör ytterligare en utredning.

Långsam statlig apparat
Förutom att jobba för att skapa fler utbildningsplatser, menar Charlotta Holm Hildebrand att lösningen på bristen ligger i att bli bättre och snabbare på att inkludera nya svenskar i branschen.

– Viljan är extremt god och många företag anställer nyanlända. Tyvärr har problem med Migrationsverket och den statliga processen där det inte fungerar tillräckligt snabbt. Personerna får inte uppehållstillstånd eller rätt att arbeta tillräckligt snabbt – vissa blir till och med utvisade. Där går det för långsamt.

– Till kommunerna tar det tid att slussa in nyanländ arbetskraft innan man kan språket i tillräckligt hög grad för att klara av just myndighetsutövningen, för där är du beroende av att ha ett korrekt språk. Men på många arkitektkontor är 30 och upp till 50 procent utländsk arbetskraft, vissa kontor har helt gått över till engelska på arbetsplatsen.

Vad säger politikerna om bristen, finns det några planer eller åtgärder?
– Jag tror inte att det blev tydligt för regeringen hur stor bristen faktiskt är förrän i höstas. Jag upplever att det finns en annan insikt nu och vi måste också komma ihåg att det tar tid att utbilda nya arkitekter. Men vi upplever absolut att det har varit trögt att komma fram där.

Om det skulle skapas fler utbildningsplatser och det blev lättare för nyanlända att komma in, finns det någon oro för att det plötsligt finns för många arkitekter, om ­konjunkturen vänder?
– Det kommer att finnas tider när arbetslösheten är större än vad den är idag. Den privata marknaden kan absolut gå ned i perioder. Vi ser inte att den här konjunkturen kommer att bestå för alltid. Vi är konjunkturkänsliga – och i synnerhet nu, när det ligger dubbla stimulanser både på bostadssidan och infrastruktursidan, ser vi att det kommer att vända snabbt nedåt när det väl vänder.

För att lättare kunna parera om eller när det vänder, jobbar man aktivt med att försöka bygga upp en utlandsmarknad för arkitektkontoren.

– Då får man göra som Danmark gjorde: under deras fastighetskris låg 20 procent av verksamheten i andra länder – därför jobbar vi aktivt med att bygga en utlandsmarknad för våra arkitektkontor, säger Charlotta Holm Hildebrand.

Maria Nordlander



Källa: Fastighetsnytt