Alvendal: Rätt att sälja kommunala centrum

Stockholms stads besked om att sälja Vällingby centrum och andra fastigheter har väckt starka känslor i veckan. Kristina Alvendal, tidigare moderat borgarråd i Stockholms stad, vill bredda perspektivet.  

På tisdagen fick den blågröna majoriteten i Stockholm skarp kritik av oppositionen om försäljningen av Vällingby centrum, med hänvisning till de negativa konsekvenser som försäljningen av kommunala Centrumkompaniet år 2007 resulterade i. 

Kristina Alvendal, stadsbyggnadsexpert på Stadsutvecklare i Värtahamnen, tidigare borgarråd (M) i Stockholms stad och dåvarande styrelseordförande i Centrumkompaniet, tycker dock att det är synd att smutskasta affären. 

– Det jag reagerar på är att man använder en av Stockholms stads bästa affär någonsin som något negativt i debatten, säger hon till Fastighetsnytt. 

Försäljningen av Centrumkompaniet var då den största fastighetsaffären i Sverige, som uppmärksammades stort även i Europa. 

– Det var första gången som Stockholms stad riktade sig till den internationella marknaden på det sättet. Otroligt många utländska investerare visade sitt intresse.

I dag är utländska investerare ett naturligt inslag i Stockholms tillväxt och stadsutveckling, men på den tiden var det fortfarande relativt ovanligt, utvecklar hon. Till slut blev det brittiska familjeföretaget Boultbee som kammade hem budgivningen med 10,4 miljarder kronor.

Varför såldes bolaget?

– Vi tyckte inte att det ingick i en kommuns kärnverksamhet att bedriva shoppinggallerior. Kommunala Centrumkompaniet var inte duktiga på att bara bedriva sådan verksamhet och därför överlämnades arbetet åt någon annan. Pengarna kunde sedan användas för ny infrastruktur. 

Kristina Alvendal ångrar inte beslutet med facit i hand och menar att det räcker att se hur centrumen ser ut i dag och hur privata fastighetsägare har bidragit i utvecklingen av stadsdelarna.

– Bredäng är exempelvis ett fint närcentrum, Skärholmen centrum ger hela stadsdelen en dragare och just nu utvecklas även Älvsjö. 

Hur ser du på fler kommunala avyttringar? 

– Jag tror att det är en sund utveckling att kommuner ser över sina fastighetsbestånd. Alla politiska partier säljer numera kommunal egendom runt om i Sverige.

Inte minst för att det behövs mer kompetens och fler aktörer som kan hjälpa till att utveckla områden, menar Kristina Alvendal.

– Kommunen behöver inte äga en fastighet för att kunna påverka hur en stad ska utvecklas, vilket är uppenbart i Värtahamnen, Hagastaden och andra utvecklingsområden där man gemensamt har tagit fram en vision för området. Dynamiska samarbeten ger en bättre stad.

Däremot fick tajmingen av Boultbee-affären, strax före finanskrisen 2008, en del negativa följder, erkänner hon.  

– Lehman Brothers kraschade och det var en rörig tid för många fastighetsägare, vilket givetvis även drabbade en del näringsidkare som hyrde lokaler. Man kan dock konstatera att tajmingen var klockren rent ekonomiskt då köpeskillingen ett halvår senare inte skulle ha varit i närheten av 10,4 miljarder kronor. 

Priset översteg de 7 miljarder som Stockholms stad hade värderat Centrumkompaniet till.

Får kritik från annat håll

Men Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd i Stockholms stad, tycker att det är häpnadsväckande att Boultbee-affären beskrivs i så positiva ordalag.

– Jag blir nästan stum. Affärer kan inte enbart baseras på vinst. Frågan är till vilket pris investeringen gjordes? 

På initiativ av Vänsterpartiet gjordes 2010 en enkätstudie i fem av de tio berörda centrumen; Tensta, Rinkeby, Bredäng, Hässelby och Högdalen. Konsekvenserna av försäljningen beskrivs i rapporten “De som förlorade på affären. Småföretagarnas villkor i fem av Stockholms förortscentrum”.

– De flesta av småföretagarna var missnöjda med höjda hyror, sämre service och mindre inflytande. Boultbee drog bland annat ner på städningen och värmen. På vintern kunde det ibland vara under 15 grader i butikerna vissa dagar.

Lindblom säger att hyreshöjningarna resulterade i att många handlare gick på knäna och ville flytta sina verksamheter, men möttes av ett svalt intresse på grund av hyresnivåerna.

Läs även: Fastighetsägaren om V:s utspel efter graffiti-fadäsen 

Från Boultbee förklarade man att hyreshöjningarna var anpassningar till marknadspriser. En slutsats i rapporten är att den nya ägaren möjligtvis ville locka större butikskedjor med finansiella muskler nog att klara av högre hyror, men ingen av de 32,6 procent av butikerna som byttes ut, ersattes av större kedjor, enligt rapporten. 

Vissa politiker i staden var också kritiska till Boultbee som inte ansågs uppfylla överenskommelsen om att utveckla förortscentrumen. I mars 2011 var Boultbee nära konkurs och då döptes bolaget om till Centeni, som Royal Bank of Scotland, RBS, tog över som ensam aktieägare. Samma år sålde RBS Älvsjö centrum, Tensta centrum, Rinkeby centrum, Bredäng centrum och Hässelby Gård centrum till Fastpartner.

– Det har inte hänt något i Tensta på tolv år, förutom att trafikkontoret har fixat nya parkbänkar. Även i Rågsved är fastighetsägaren ointresserad av att investera i centrumet, säger Clara Lindblom.

Har inte Skärholmen ändå utvecklats till det bättre?

– Det är självklart lättare att lyfta ekonomin i centrum som ligger i särskilda noder, exempelvis som i det här fallet; nära Kungens Kurva. Men Tensta, Rinkeby, Bredäng och Hässelby klarar sig inte på samma sätt, utan långsiktiga fastighetsägare.

Lindblom ser förortscentrum som strategiska fastigheter som utan tvivel bör stanna i stadens ägo.

– Jag är inte principiellt emot försäljning av kommunala fastigheter och stödde försäljningen av Vintertullens servicehus och vård- och omsorgsboende på Södermalm som såldes för en halv miljard kronor. 

Men det är viktigt att staden noga överväger sina beslut, menar hon. 

– Om man bara stirrar sig blind på priset så kan vi lika gärna sälja stadshuset också när vi ändå håller på. Allt handlar inte om pengar, utan man måste analysera konsekvenserna.

Varför inte satsa på samverkan i stället för kommunalt ägande? 

– Titta bara på Tensta som har många olika markägare; Fastpartner, Svenska Bostäder och SL. De komplexa markförhållandena försvårar helhetstänket. 

Inte ens 10, 4 miljarder kronor kan få Clara Lindblom att prata gott om den enligt henne omtvistade skandalaffären.

– Det är märkligt att staden överhuvudtaget valde att göra affärer med Boultbee som hade ett dåligt rykte redan från början. Visst, en del av intäkterna resulterade i stora skattesänkningar i kommunkoncernens ekonomi och ny infrastruktur, men de satsningarna hade blivit gjorda ändå.

Före detta Centrumkompaniet och deras nuvarande ägare: 

  • Bredäng Centrum – Fastpartner
  • Fältöversten Centrum – AMF Fastigheter
  • Hässelby Gård Centrum – Fastpartner
  • Högdalen Centrum – Citycon
  • Ringen Centrum – AMF Fastigheter
  • Rinkeby Torg – Fastpartner
  • Skärholmen Centrum – Grosvenor Group
  • Tensta Centrum – Fastpartner
  • Västermalmsgallerian – AMF Fastigheter
  • Älvsjö Centrum – Fastpartner

Teresa Ahola



Källa: Fastighetsnytt